Ett skogskonto är ett särskilt bankkonto för dig som äger skog och driver enskild näringsverksamhet. Det låter dig skjuta upp beskattningen av dina skogsinkomster och sprida dem över flera år. Belopp som sätts in på kontot dras av i näringsverksamheten det år insättningen görs, och tas upp till beskattning först det år du tar ut dem. Reglerna finns i inkomstskattelagen.

Poängen är att jämna ut oregelbundna inkomster. Skog avverkas sällan jämnt varje år: många skogsägare har enstaka stora avverkningsår och däremellan små eller inga intäkter. Eftersom förvärvsinkomster beskattas progressivt, med statlig inkomstskatt över en viss skiktgräns utöver den kommunala skatten, kan en stor engångsinkomst annars beskattas hårt. Genom att fördela intäkten över flera år kan den samlade skatten bli lägre.

Hur mycket du får sätta in beror på hur virket har sålts. När du upplåter en avverkningsrätt, alltså säljer rätten att avverka på rot (rotpost eller avverkningsuppdrag), får du sätta in en större andel, eftersom hela beloppet är en ren skogsintäkt. När du i stället säljer leveransvirke, det vill säga virke som du själv (eller genom uppdrag) har avverkat och levererat, är en del av betalningen ersättning för ditt eget arbete och dina avverkningskostnader, och då är den tillåtna andelen lägre.

På ett vanligt skogskonto får du sätta in högst 60 procent av intäkten från upplåten avverkningsrätt och högst 40 procent av intäkten från leveransvirke och uttagna skogsprodukter. Insättningen måste uppgå till minst 5 000 kronor och ska göras senast den dag då inkomstdeklarationen ska lämnas in. Skogskontot öppnar du hos en bank, och insättningar för ett visst års inkomster får bara göras på ett enda konto i en enda bank.

Pengarna är inte låsta hur länge som helst, men inte heller omedelbart tillgängliga. Ett uttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen, och varje uttag ska vara minst 1 000 kronor. Du väljer själv när du tar ut, men senast efter tio år tas kvarvarande medel upp till beskattning även om du inte gjort något uttag. Skogskontot är alltså ett verktyg för att flytta inkomst några år framåt, inte för att spara på obestämd tid.

Det belopp du tar ut beskattas som inkomst av näringsverksamhet det år uttaget görs. Tanken är att du tar ut pengarna under år då din totala inkomst är lägre, så att en mindre del hamnar över skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Uttaget ingår i näringsverksamhetens resultat. Är verksamheten aktiv påverkar det därmed även underlaget för egenavgifter och för din pensionsgrundande inkomst; är den passiv tas i stället särskild löneskatt ut och uttaget är inte pensionsgrundande.

Skogsskadekontot är en variant för dig som drabbas av en större skada. Det får användas när stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp eller en liknande händelse gör att mer än en tredjedel av skogen måste avverkas i förtid, och minst 75 procent av årets skogsintäkter kommer från den avverkningen. En storm eller ett omfattande barkborreangrepp kan tvinga fram en stor avverkning på kort tid, och då är behovet av att fördela inkomsten extra stort.

På ett skogsskadekonto får du sätta in mer än på ett vanligt skogskonto: upp till 80 procent av intäkten från avverkningsrätt och upp till 50 procent av leveransvirke. Minsta insättning är 50 000 kronor, och pengarna får stå kvar i upp till 20 år, alltså dubbelt så länge som på ett vanligt skogskonto. Du kan inte ha både skogskonto och skogsskadekonto för samma års inkomster.

Banken betalar ränta på pengarna som står på kontot. Sedan den 1 april 2026 tas ingen särskild skatt ut på räntan, eftersom den tidigare lagen om skatt på skogskontomedel har upphävts. Tidigare drog banken en definitiv skatt på 15 procent direkt på räntan. Nu tillförs hela räntan kontot i stället, och den beskattas, som resten av behållningen, först när du tar ut pengarna.

Det viktiga att komma ihåg är att skogskontot ger uppskov, inte skattebefrielse. Skatten betalas ändå, men vid en tidpunkt som du delvis kan styra själv.

Ett skogskonto är knutet till dig som ägare och beskattas hos dig. Äger ni en fastighet tillsammans gör varje delägare sin egen insättning utifrån sin andel av skogsinkomsten. Kontot kan normalt inte överlåtas fritt, men det finns särskilda regler som gör att ett skogskonto kan tas över av en närstående när en lantbruksenhet med skogsmark övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning; övergår bara en del av skogsmarken får en motsvarande andel av kontomedlen tas över.

Ett skogskonto lönar sig tydligast när en avverkning ger en stor inkomst som annars skulle beskattas med statlig inkomstskatt, och du kan ta ut pengarna senare under år med lägre inkomst. Då sänker uppskovet den samlade skatten och kan hjälpa dig att behålla förmåner som annars trappas av vid höga inkomster. Det passar särskilt den som avverkar mycket enstaka år och lite däremellan.

Det lönar sig sämre om din inkomst redan är låg och jämn, för då finns ingen marginalskatt att undvika och uppskovet ger liten nytta samtidigt som kapitalet binds. Väg också in att pengarna inte kan tas ut de första fyra månaderna och måste vara ute inom tio år. Skogskontot är dessutom bara ett av flera verktyg: räntefördelning och periodiseringsfond fyller delvis samma funktion, och vilket som passar bäst beror på din situation. Om du är osäker på hur mycket en planerad avverkning kan ge, kan guiden om att värdera en skogsfastighet vara en bra utgångspunkt, och guiden om avverkningsanmälan förklarar steget innan avverkningen.

Skatteverket (skogsavdrag och skogskonto) och inkomstskattelagen (1999:1229) 21 kap..

Innehållet är allmän information och utgör underlag, inte skatterådgivning. Belopp, procentsatser och regler kan ändras, och din egen situation kan påverka vad som gäller. Kontrollera alltid mot Skatteverkets aktuella information och rådgör med en skatterådgivare eller redovisningskonsult inför beslut som rör din beskattning.