Transport

Bärighet och BK-klasser på skogsbilvägar

Bärighetsklass (BK1 till BK4) avgör hur tunga fordon en väg eller bro får bära. Vi förklarar klasserna, var uppgifterna finns i Trafikverkets NVDB, och varför bärighet och tjällossning är avgörande för virkestransport.

Vad är bärighet och bärighetsklass?

Bärighet handlar om hur tunga fordon en väg eller bro tål utan att ta skada. I Sverige delas det allmänna vägnätet in i bärighetsklasser, BK, som anger största tillåtna bruttovikt och axeltryck. Klassningen styr därmed vilka virkesfordon som lagligt får trafikera en viss väg.

De fyra bärighetsklasserna

Sverige har fyra bärighetsklasser. BK1 gäller på huvuddelen av det allmänna vägnätet och tillåter en bruttovikt på upp till 64 ton. BK4 är den högsta klassen och tillåter upp till 74 ton, men bara på vägar som särskilt pekats ut och förstärkts. BK2 och BK3 har lägre tillåtna vikter och förekommer på svagare vägar och broar där full last inte är möjlig.

För virkestransport är skillnaden viktig: en transportkedja som planeras för 74 ton kan inte använda en sträcka som bara klarar lägre last utan att dela upp lasten eller välja en annan väg.

Broar och fri höjd

Broar har egna bärighetsuppgifter och kan utgöra flaskhalsar även när vägen i övrigt är stark. Förutom bärighet är broars bredd och fria höjd avgörande för om ett fullastat virkesfordon kommer fram. Trafikverket tillhandahåller dessa uppgifter som öppna data.

Var finns uppgifterna?

Trafikverkets Nationella vägdatabas (NVDB) är den centrala källan för vägnätets egenskaper, inklusive bärighetsklass, bredd, hastighet och väghållare. Uppgifterna visas i tjänster som NVDB på webb och finns tillgängliga som öppna data. För enskilda skogsbilvägar är det ofta väghållaren, till exempel en vägsamfällighet, som har den mest aktuella informationen.

Tjällossning och säsongsvariation

Bärigheten är inte konstant över året. Under tjällossningen på våren, när tjälen går ur marken, blir vägkroppen tillfälligt mycket svagare. Väghållare kan då införa tillfälliga viktrestriktioner eller stänga av vägar helt. För virkestransport innebär det att planeringen måste ta hänsyn till säsong, väderlek och eventuella tillfälliga restriktioner, inte bara den permanenta bärighetsklassen.

Källor

Trafikverket (NVDB, bärighetsklasser och broinformation) samt trafikförordningen. Uppgifterna ovan är allmän kunskap. Aktuella restriktioner och exakta viktgränser bör alltid kontrolleras mot Trafikverket och ansvarig väghållare före transport.

Vanliga frågor

Vad betyder BK-klass?
BK står för bärighetsklass och anger vilken största tillåtna bruttovikt och axeltryck en väg eller bro är dimensionerad för. Sverige har fyra klasser: BK1, BK2, BK3 och BK4. BK1 gäller på huvuddelen av det allmänna vägnätet, medan BK4 tillåter de tyngsta fordonen på utpekade vägar.
Vad är skillnaden mellan BK1 och BK4?
BK1 tillåter en bruttovikt på upp till 64 ton och gäller på större delen av det allmänna vägnätet. BK4 tillåter upp till 74 ton på vägar som särskilt pekats ut och förstärkts för det. BK2 och BK3 har lägre tillåtna vikter och förekommer på svagare vägar och broar.
Var hittar jag bärighetsklass för en väg?
Bärighetsklass för det allmänna vägnätet finns i Trafikverkets Nationella vägdatabas (NVDB) och visas i tjänster som NVDB på webb. Där framgår även broars bärighet, bredd och fri höjd. För enskilda skogsbilvägar förvaltas uppgifterna ofta av väghållaren själv.
Vad är tjällossning och varför påverkar den transporten?
Tjällossning inträffar under våren när tjälen går ur marken och vägkroppen tillfälligt blir mycket svagare. Då kan väghållaren införa tillfälliga bärighetsrestriktioner eller avstängningar, vilket kan stoppa eller begränsa tunga virkestransporter under en period.

Vill du se hur det här ser ut för en specifik fastighet? Datan ovan kommer från öppna myndighetskällor.