Gallring innebär att man avverkar en del av träden i ett ungt eller medelålders bestånd och låter de bästa stå kvar. Det är inte i första hand en åtgärd för att tjäna pengar direkt, utan ett sätt att styra hur skogen utvecklas fram till slutavverkning. När konkurrensen minskar får de kvarvarande träden mer ljus, vatten och näring, och tillväxten koncentreras på de stammar som har bäst kvalitet och framtidsvärde.

Gallringen fyller flera syften på en gång: den flyttar tillväxten till rätt stammar (grovlek och kvalitet), den kan göra beståndet mer stabilt mot vind och snö om den görs i rätt tid, och den ger ett virkesuttag redan innan slutavverkning. Enligt Skogsstyrelsen är det vanligt att gallra mellan en och tre gånger under en omloppstid, beroende på trädslag, bördighet och hur beståndet skötts tidigare.

Beståndets höjd är en bättre indikator än dess ålder, eftersom skog på bördig mark växer snabbare och når gallringsbar storlek tidigare än skog på svagare mark eller längre norrut. En vanlig tumregel är att gallra första gången när beståndets övre höjd är omkring 12-14 meter i välröjda barrbestånd. En andra gallring görs ofta vid ungefär 16-20 meters höjd. Över cirka 20 meter ökar risken för stormfällning i nygallrad skog markant, så sena förstagallringar bör undvikas.

Andra tecken på att det är dags: i jämna barrbestånd brukar man säga att det är dags att gallra när trädens höjd är mer än ungefär sex gånger medelavståndet mellan träden. Ett annat mått är den gröna kronan. Som tumregel bör den gröna kronan utgöra minst hälften av trädets höjd för tall och löv, och minst två tredjedelar för gran. Krymper kronan mer än så har konkurrensen redan börjat kosta tillväxt.

Till skillnad från slutavverkning kräver gallring normalt ingen avverkningsanmälan. Anmälningsplikten gäller föryngringsavverkning av minst 0,5 hektar produktiv skogsmark. Läs mer i guiden vad är en avverkningsanmälan.

Gallringsstyrka anger hur stor andel av beståndet som tas ut, oftast mätt som andel av grundytan (trädens sammanlagda tvärsnittsyta i brösthöjd). Ett vanligt riktvärde är att ta ut omkring 35 procent av grundytan vid första gallringen, 25-30 procent vid den andra och 20-25 procent vid en eventuell tredje. Man bör undvika att gallra hårdare än cirka 40 procent vid ett och samma tillfälle: för hård gallring minskar den totala tillväxten och gör beståndet mer utsatt för storm.

Det handlar också om vilka träd man tar. Vid låggallring tas främst de mindre och undertryckta träden bort, vid höggallring tas en del av de största och vid likformig gallring tas träd jämnt över diameterklasserna. För kvalitetsproduktion är tanken oftast att gynna de raka, friska och grova stammarna och plocka bort skadade, krokiga och sjuka träd. Genom upprepade gallringar minskar stamantalet successivt ned mot i storleksordningen 550-700 stammar per hektar på medelgoda och goda marker (på svagare marker 600-800) vid slutavverkning i väl skötta barrbestånd.

Gallring har baksidor som är värda att planera för. Ett nygallrat bestånd är mer stormkänsligt, eftersom de träd som står kvar plötsligt är mer exponerade och ännu inte hunnit förankra sig och grovna. Risken är störst om man gallrar sent och hårt, och nygallrade bestånd hör till dem som drabbas värst vid stormar.

Skogsmaskinerna orsakar körskador om marken är blöt eller känslig. Djupa hjulspår leder till erosion, och jord som spolas ut i diken, bäckar och sjöar grumlar vattnet och skadar livet i det. Skogsstyrelsen betonar att man förebygger körskador genom att planera stickvägarnas dragning och risa basvägar och stickvägar innan skotaren kör. Bärigheten i marken och på skogsbilvägarna varierar dessutom över året, särskilt under tjällossningen. Mer om det i guiden bärighet och BK-klasser.

I granskog finns två biologiska risker att hantera. Den ena är rotröta: rötsvamp sprids via färska stubbar och infekterar de kvarvarande trädens rötter. Skogsstyrelsen rekommenderar särskild stubbehandling vid gallring i gran när det är fem grader eller varmare, då smittrisken ökar. Den andra är granbarkborre. Hård gallring, exponerad bark och skadade eller vindfällda granar efter en gallring kan bli yngelmaterial för barkborren. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter ska skadade gran- och tallstammar som sammanlagt överstiger 5 skogskubikmeter inom ett hektar tas om hand, genom att forsla bort virket eller behandla det så att insekterna inte kan föröka sig i det. Under sommarhalvåret finns dessutom frister för hur snabbt färskt barrvirke måste vara borttransporterat. De skiljer sig mellan norra och södra Sverige, så kontrollera de aktuella datumen hos Skogsstyrelsen. Reglerna ändrades den 1 april 2025 då de tidigare bekämpningsområdena togs bort.

Gallringsnetto är det du får kvar av virkesintäkten när alla kostnader för maskin, arbete och försäljning är avräknade. Nettot varierar kraftigt. Förstagallringen ger ofta ett litet, ibland obefintligt netto eftersom träden är klena och en stor del blir massaved, medan senare gallringar med grövre och mer värdefullt virke normalt ger ett bättre netto. Faktorer som uttagen volym per hektar, medelstammens storlek, avstånd till bilväg och terräng påverkar resultatet mycket.

Det ekonomiska värdet av gallring ligger därför inte bara i det direkta nettot, utan minst lika mycket i att styra tillväxt och kvalitet till slutavverkningen. En gallring som görs i rätt tid och med rätt styrka höjer värdet på det som står kvar. Hur virkesförråd, bonitet och läge tillsammans bygger fastighetens värde beskrivs i guiden så värderas en skogsfastighet.

Nästan all gallring i Sverige utförs i dag med maskin, av en anlitad entreprenör eller virkesköpare. Mindre än en femtedel av all gallring i privatskogsbruket görs av skogsägaren själv, och en ännu mindre del sker motormanuellt med motorsåg. Att anlita entreprenör ger effektivitet och maskinell utrustning som klarar större arealer, medan självverksamhet kan passa på mindre ytor, i grova träd med kraftiga grenar som maskinen har svårt med, eller vid spridda vindfällda och barkborreangripna träd.

Väljer du att gallra själv är säkerheten avgörande. Varje år omkommer 5-10 personer vid skogsarbete och tusentals skadas, så ett motorsågskörkort och rätt skyddsutrustning är en rimlig grund. Oavsett vem som utför arbetet lönar det sig att komma överens om gallringsstyrka, stickvägsavstånd, hänsyn och hur skadade träd ska hanteras innan maskinen rullar in.

Skogsstyrelsen: Gallring, Regler för bekämpning av växtskadegörare och Körskador. Riktvärden för gallringsstyrka och självverksamhet från Skogskunskap (Skogforsk). Uppgifterna ovan är allmän kunskap och ersätter inte rådgivning för din specifika fastighet. Aktuella regler, frister och tröskelvärden bör alltid kontrolleras mot Skogsstyrelsen före åtgärd.