Vad är ett traktdirektiv?
Ett traktdirektiv är arbetsinstruktionen som beställaren lämnar till entreprenören eller utföraren när ett uppdrag på en trakt beställs. Det säger var arbetet ska göras, vad som ska göras och vilken hänsyn som ska tas, och till det hör en karta över trakten.
Skogforsk definierar begreppen i sin rapport om bättre traktdirektiv (Arbetsrapport 943, 2017):
- Trakt: det geografiska område där traktuppdraget ska utföras. Trakten kallas ibland objekt.
- Traktdel: ett geografiskt område inom en trakt.
- Traktdirektiv: arbetsinstruktionen som beställaren lämnar till entreprenören eller utföraren när traktuppdraget beställs.
Traktdirektiv används för alla slags arbeten på skogsmark: slutavverkning, gallring, röjning, markberedning och plantering. Skogforsk samlade 2017 in 180 traktdirektiv från nio skogsföretag för just de fem åtgärderna. Direktiven för en föryngringsavverkning var i materialet mellan 2 och 13 A4-sidor långa.
Traktdirektivet är en handling mellan beställare och utförare, inte en anmälan till en myndighet. En slutavverkning kräver dessutom ofta en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.
Vad ska ett traktdirektiv innehålla?
Ett traktdirektiv innehåller fyra delar: grunduppgifter som ger trakten en identitet (kontakter, åtgärd, larmkoordinat och översiktskarta), en beskrivning av förutsättningarna på trakten, instruktionen om vad som ska göras och vilken hänsyn som ska tas, och efterredovisningen av vad som blev gjort. Indelningen är Skogforsks, ur rapporten om bättre traktdirektiv från 2017.
Grunduppgifter
- Beställare, markägare, entreprenör och planerare med kontaktuppgifter.
- Åtgärd, metod och areal för trakten.
- Larmkoordinat med referenssystem, och vägbeskrivning med till exempel vinterväg och bommar.
- Översiktskarta med förklaring av kartsymbolerna.
- Tid för utförande.
Beskrivning
- Areal och volym för trakten, och areal för varje traktdel.
- Skogen före åtgärd där det är aktuellt: trädslag, stamantal, medelhöjd och bonitet.
- Drivningsförhållanden, till exempel terrängen enligt GYL (grundförhållanden, ytstruktur och lutning) och behov av underröjning.
- Detaljkarta och vattenkarta med byggnader, ledningar, vattendrag och annat som kräver hänsyn.
Instruktion och hänsyn
- Vad som ska utföras och vilket resultat som väntas, vid gallring till exempel grundyta och stammar per hektar efter gallring och önskad trädslagsfördelning.
- Virkesutfallet vid avverkning: apteringsinstruktion, sortiment och diametergränser.
- Hänsynen: vilken åtgärd, vilka hänsynsområden och var bäckar får passeras, utmärkt på kartan.
- Fritext för det som inte ryms i fälten.
Efterredovisning
- Vad som utförts och vilken hänsyn som tagits, med avvikelser rapporterade.
- Uppföljning, efter avverkning till exempel högstubbar och stubbhöjd.
- Iordningställande av depåplats och bilväg.
- Utförarens synpunkter på direktivet och trakten.
Hur hårt ett bestånd ska gallras står i guiden om gallring. I direktivet blir det grundyta och stammar per hektar efter gallring.
Exempel: röjning
Skogforsk visar just ett röjningsdirektiv som exempel på brister: där saknades stammar per hektar och önskad trädslagsfördelning. Ett direktiv för röjning bör därför säga:
- Stamantal per hektar efter röjning, gärna per huvudträdslag.
- Önskad trädslagsblandning och andel lövträd efter röjning, i procent.
- Vilka träd som sparas, till exempel framtida naturvärdesträd.
- Ytor som inte röjs eller röjs annorlunda, som kantzoner mot vatten och myr, inritade på kartan och vid behov snitslade i fält.
- Att ris inte lämnas i vattendrag, på stigar, i rågångar eller på vägar.
- Hur resultatet följs upp och redovisas.
Uppföljningen görs ofta på cirkelprovytor. En provyta med 5,64 meters radie är 100 kvadratmeter, en hundradels hektar, så antalet stammar på ytan gånger 100 ger stammar per hektar. Justerad areal ritas in på kartan, och avsteg från direktivet noteras. Skogsstyrelsen påpekar att även en enskild skogsägare kan begära att få entreprenörens egenuppföljning återrapporterad.
APSE, avtalspaketet för skogsentreprenad som beställare och entreprenörer tagit fram gemensamt, har en egen mall för röjning. Den säger att beställaren lämnar ett direktiv inför varje trakt, att alla trakter ska ha digitala kartor med flygbild eller satellitbild som bakgrund, och att arbetet avbryts om direktiv saknas.
Karta och hänsyn
Kartan bär det mesta av hänsynen. PEFC:s skogsbruksstandard (PEFC SWE 002:5, bilaga 2) räknar upp tio punkter som ska finnas med i traktdirektivet när de är relevanta för åtgärden, och väsentlig kartinformation ska vara utmärkt på direktivets karta:
- Larmkoordinater
- Uppgift om PEFC-certifiering
- Kontaktuppgifter till uppdragsgivaren och skogsägaren
- Karta över området
- Planerad natur- och kulturmiljöhänsyn
- Planerade basvägar och avlägg
- Kända ledningar för vatten, fiber, tele och el
- Anvisning för vattenöverfart
- Områdets målklass
- Kända natur- och kulturvärden i eller nära arbetsområdet
Standarden säger också att kända fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar ska markeras i traktdirektivet, och att direktivet ska nå uppdragstagaren i så god tid att arbetet kan planeras.
Kraven gäller den som är PEFC-certifierad. En certifierad skogsägare ska upprätta ett traktdirektiv enligt bilagan till den entreprenör eller uppdragstagare som anlitas för arbete på skogsmark (PEFC SWE 004:5). En certifierad entreprenör ska följa beställarens traktdirektiv med karta, och göra en avvikelserapport om direktivet saknas eller brister (PEFC SWE 003:5).
Skogsvårdslagens hänsynsregler gäller oavsett certifiering. Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) säger till exempel att framkomligheten på allmänt använda stigar och leder inte får försvåras av ris från röjning eller avverkning.
För röjning rekommenderar Skogforsks handledning Motormanuell röjning (2001) en karta i skala 1:5 000 eller 1:10 000 med gränser, bäckar, diken, sankmarker, stigar, vägar och lutningar.
Vem ansvarar för traktdirektivet?
Beställaren. I branschens allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, ABSE 20, är beställaren skyldig att lämna traktdirektivet i god tid innan traktuppdraget påbörjas. Den äldre versionen ABSE 09 sade dessutom att det tydligt ska framgå vad som gäller för varje objekt, och att entreprenören ska följa anvisningarna i direktivet.
APSE har mallar för drivning, markberedning, föryngring och röjning, och varje mall har ett avsnitt om traktdirektivet. Den som skriver avtal med en entreprenör kan hänvisa till ABSE 20 och utgå från mallen för åtgärden.
Digitalt traktdirektiv
Traktdirektivet behöver inte vara ett papper. PEFC:s skogsbruksstandard säger att informationen kan förmedlas via olika medier eller tekniker, så länge den når uppdragstagaren i tid och kartan visar det väsentliga.
I Skogsradar sparas en trakt för slutavverkning eller gallring med gräns, hänsyn och instruktion, och med Förvaltning kan den skickas till entreprenörens e-post. Entreprenören behöver inget lösenord: knappen eller koden i mejlet räcker, och den som redan har ett lösenord i Skogsradar loggar in med det i stället. Entreprenören ser trakten och sin position på kartan i mobilen, kvitterar direktivet och markerar påbörjad och klar. Positionen räknas i telefonen och spåras inte. Beställaren följer tidslinjen Skickad, Öppnad, Kvitterad, Påbörjad och Klar. Så fungerar Skogsradar för förvaltare.
Källor
- Skogforsk, Förslag till riktlinjer för bättre traktdirektiv, Arbetsrapport 943-2017: definitionerna, de fyra delarna och de 180 direktiven.
- ABSE 20, allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, och APSE, avtalspaketet med mallar per åtgärd, bland annat röjning.
- PEFC SWE 002:5 Skogsbruksstandard, bilaga 2 om traktdirektiv, PEFC SWE 004:5 Direktcertifiering och certifiering i grupp och PEFC SWE 003:5 Entreprenörsstandard, i kraft sedan 2024-01-16.
- Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen, SKSFS 2011:7 och Skogsstyrelsens checklista för uppföljning av röjning.
- Skogforsk, Motormanuell röjning (2001): kartans skala och cirkelprovytan.
Uppgifterna ovan är allmän kunskap. Kontrollera aktuella krav i avtalet och hos certifieringsorganisationen före en åtgärd.